Lag om penningsamlingar - vad innebär s.k. "småskalig insamling"?

Lag om penningsamlingar - vad innebär s.k. "småskalig insamling"?

Kirjoittanut
Maria Renlund

22.9.2020 — Den 1 mars 2020 trädde den nya lagen om penninginsamlingar i kraft. Den nya lagen är väl-kommen inte minst genom införandet av så kallad ”småskalig insamling” som betydligt under-lättar penninginsamling för såväl allmännyttiga stiftelser, föreningar och andra registrerade samfund som för mindre, oregistrerade grupper. Där penninginsamlingar tidigare har förutsatt tillstånd från polismyndigheten är det numera under vissa förutsättningar tillräckligt att göra en anmälan om anordnande av penninginsamling. Därtill har alltså kretsen av sammanslut-ningar som tillåts ordna penninginsamlingar vidgats.

Vad är småskalig insamling? Med småskalig insamling avses en insamling genom vilken högst 10 000 euro samlas in och som pågår i högst tre månader. Under ett kalenderår får högst två småskaliga insamlingar anordnas. Insamlingar som överskrider något av dessa villkor, liksom också annan regelbunden och fortgående penninginsamling, kräver fortsättningsvis att samfundet beviljats ett insamlingstillstånd.

I motsats till tillståndsbaserad insamling kan en småskalig insamling ordnas också för andra än allmännyttiga syften, Lagen om penninginsamlingar definierar som allmännyttiga syften som verksamhet för allmänna sociala, kulturella eller ideella ändamål eller annan allmän medborgerlig verksamhet. Den småskaliga insamlingen behöver alltså inte rikta sig mot en bred allmänhet utan kan även ske för att stödja en enskild person, en begränsad personkrets eller ett mycket lokalt ändamål. En småskalig insamling får dock inte ordnas för att stödja affärs- eller yrkesverksamhet eller för att utöka en juridisk persons förmögenhet.

Vissa typer av insamlingar är varken tillstånds- eller anmälningspliktiga. Till denna kategori hör insamlingar som görs för att hjälpa en enskild person eller familj med ekonomiska svårigheter eller insamlingar som syftar till att stödja studierna eller hobbyverksamheten för en grupp inom småbarnspedagogiken, en undervisningsgrupp eller en etablerad studie- eller hobbygrupp.

Vem kan anordna en småskalig insamling? En småskalig insamling kan ordnas av registrerade föreningar, stiftelser, partier, religionssamfund samt student- eller studerandekårer. En småskalig insamling får också rodnas av en oregistrerad grupp som består av minst tre fysiska personer, av vilka minst en är myndig och de övriga har fyllt 15 år och som alla har hemkommun i Finland. Tidigare har lagen förutsatt att alla slags penninginsamlingar ordnas av registrerade, allmännyttiga samfund.

Hur går en småskalig insamling till? Den som vill anordna en småskalig insamling skall lämna in en skriftlig anmälan hos polisinrättningen minst fem vardagar innan insamlingen inleds. I anmälan uppges bland annat de uppskattade intäkterna och kostnaderna för insamlingen, insamlingens tidpunkt samt användningsändamålet för de insamlade medlen. Polisinrättningen beviljar anordnaren ett nummer för den småskaliga insamlingen, varefter insamlingen kan inledas.

Insamlingen skall avslutas senast den dag som uppgetts i anmälan. Om de insamlade medlen överstiger 10 000 euro skall insamlingen avbrytas tidigare, och polisinrättningen skall meddelas om avbrytandet. När insamlingen har avslutats eller avbrutits skall anordnaren av insamlingen inom loppet av två månader lämna in en redovisning om insamlingen till polisinrättningen, som granskar och godkänner redovisningen. Därtill skall anordnaren av den småskaliga insamlingen genom en separat anmälan meddela när de insamlade medlen har använts för det avsedda ändamålet.

För vilken typ av insamlingar lämpar sig den småskaliga insamlingen? Införandet av småskaliga insamlingar luckrar upp regleringen kring penninginsamling. Såväl anmälan om insamling som redovisning av insamlade medel kan göras smidigare och mera formfritt än vid tillståndspliktig insamling, vilket gynnar till exempel små föreningar och stiftelser som har en lätt administration eller som inte kontinuerligt ägnar sig åt penninginsamling. I och med att ändamålet för en småskalig insamling inte behöver vara lika strikt allmännyttigt som vid tillståndspliktig insamling möjliggörs insamling för vissa ändamål som tidigare inte har godkänts.

Den småskaliga insamlingen öppnar också dörren för ett antal etablerade samfund, som inte tidigare har kunnat erhålla tillstånd för penninginsamling. Hit hör dels student- och studerandekårer och nationer, Finlands Röda kors och dess lokalavdelningar samt församlingar, men framför allt kommer lagens effekter att märkas bland olika slags oregistrerade grupperingar. Under de senaste åren har utövandet av frivilligarbete och medborgarverksamhet allt mer börjat ske på projektbasis och i regi av lösa sammanslutningar, och för dem innebär den nya lagen helt nya möjligheter att samla in medel för arrangerande av stadsdelsevenemang, jippon och olika stöd- eller hjälpaktioner. I coronapandemins svallvågor har man också kunnat se ett ökat intresse för att stöda lokala aktörer eller enskilda personer som drabbats av krisen, och i och med den nya lagen möjliggörs också insamlingar för denna typ av ändamål. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nya penninginsamlingslagen gynnar frivilligverksamhet och vidgar perspektivet på verksamhet som gör gott även utanför ramarna för traditionell allmännyttighet.

Suosituimmat kirjoitukset

Tietosuoja

Millaista on tietosuoja-asetuksen mukainen vaikutuksenarviointi ja riskiperusteinen toiminta?

8.1.2019 — Viimeistään viime vuoden toukokuussa niin pienten kuin suurten yritysten oli tarkistettava ja tarvittaessa muutettava henkilötietojen käsittelynsä EU:n tietosuoja-asetuksen mukaiseksi. Käytännössä yritykset käyttivät erittäin paljon resursseja sopimusten päivittämiseen, käsittelytoimien dokumentointiin ja asiakkaiden informoimiseen.

Työoikeus

Työsopimus ja kilpailukielto

22.1.2019 — Nykyajan työelämässä on useita haasteita, jotka koskevat niin työsuhteiden solmimistilanteita kuin toimintaa työsuhteen aikana. Erityisesti yritysten ylemmissä tehtävissä työskentelevät henkilöt kohtaavat usein kilpailevaan toimintaan ja kilpailukieltoon liittyviä ongelmatilanteita. Kilpailukieltoon liittyvät kysymykset ovat tärkeitä myös henkilöille, jotka työskentelevät asiantuntijatehtävissä tai muutoin organisaation ylemmillä portailla toimialoilla, joissa kehitys on jatkuvaa ja uuden tiedon määrä on suuri. Tässä artikkelissa käsitellään yleisellä tasolla kilpailevan toiminnan kieltoa työsuhteessa sekä kilpailukieltosopimuksen laatimiseen liittyviä perusasioita ja keskeisiä ehtoja ja edellytyksiä.

Reims & Co

Töölönkatu 4, 00100 Helsinki | Laurinkatu 48 B, 08100 Lohja

Suomi

Facebook
LinkedIn
Instagram
Google Maps

T +358 9 622 0481 Helsinki | +358 19 323 944 Lohja
F +358 9 644 643

Ota yhteyttä