Perintöoikeus

Nyttjanderättstestamente – möjligheter och fallgropar

Nyttjanderättstestamente – möjligheter och fallgropar

Kirjoittanut
Maria Renlund

30.8.2019 — Nyttjanderätt (även kallat besittningsrätt) betyder att man har rätt att använda något som ägs av en annan. I de flesta fall när egendom byter ägare går ägande- och nyttjanderätten hand i hand, men framför allt vid köp eller gåvor mellan närstående personer samt vid testamenten händer det att dessa två rättigheter skiljs åt och ges till olika personer. I det följande fokuserar jag på nyttjanderättstestamenten och ger en översikt av vad de innebär och vad det lönar sig att tänka på om man vill använda nyttjanderätt som ett verktyg i sin arvsplanering.

Ett nyttjanderättstestamente i sin enklaste form innebär att testamentsgivaren testamenterar äganderätten till sin egendom åt en person och rätten att använda egendomen åt en annan. Nyttjanderätten kan gälla såväl hela som bara en del av arvet och den kan ges åt en person eller åt flera personer gemensamt, på livstid eller för en viss tid. När den utsedda nyttjanderättshavarens rättighet upphör övergår nyttjanderätten till den person som genom testamentet redan tidigare har fått äganderätten till egendomen.

Nyttjanderättshavaren har rätt att använda egendomen för eget bruk och att få den avkastning som egendomen genererar. Med avkastning menas t.ex. dividender från aktier, ränta på ett bankkonto, inkomster från skog eller eventuella hyresintäkter om nyttjanderättshavaren hyr ut egendomen. Nyttjanderättshavaren står för alla löpande kostnader, såsom t.ex. bolagsvederlag, skatter, el och vatten, obligatoriska försäkringar, mindre reparationer som upprätthåller egendomens skick med mera. Sådana kostnader som betalas för att förbättra egendomens skick och öka dess värde (såsom finansieringsvederlag eller förbättrande reparationer) hör också till nyttjanderättshavaren till den del de ryms inom ramarna för den allmänna hyresnivån för en motsvarande bostad. Kostnader som överskrider denna nivå hör till ägaren. Nyttjanderättshavaren kan inte sälja sin nyttjanderätt, inteckna den eller ge den vidare åt någon annan som gåva eller via testamente. Ägaren kan dock inte heller överlåta egendomen till en annan person utan nyttjanderättshavarens samtycke.

Nyttjanderätten medför inga arvsskattepåföljder för nyttjanderättshavaren. Ägaren däremot blir skyldig att betala arvsskatt genast då testamentet träder i kraft, oberoende av hur lång nyttjanderätten som belastar egendomen är. Skatten lindras dock genom ett så kallat nyttjanderättsavdrag som kompenserar det faktum att han eller hon inte kan disponera fritt över sin egendom så länge den belastas av nyttjanderätten. Om nyttjanderätten gäller en begränsad tid räknas nyttjandesavdraget ut på basis av nyttjandetidens längd. I fråga om livstids nyttjanderätt beräknas avdraget på basis av nyttjanderättshavarens ålder. Om nyttjanderättshavaren är ung kan skatten för den som får äganderätt bli över 50% mindre än vad den skulle ha blivit om han eller hon hade fått egendomen utan belastning av nyttjanderätt. I det fall att nyttjanderättshavaren avstår från sin nyttjanderätt i förtid anses den resterande nyttjanderättstiden utgöra en gåva till ägaren, som då blir skyldig att betala gåvoskatt.

Fördelarna med nyttjanderätt är med andra ord först och främst skattemässiga. Med hjälp av ett nyttjanderättstestamente kan man exempelvis undvika dubbel arvsbeskattning genom att låta äganderätten hoppa över en generation, eller ge den efterlevande maken/makan rätt till dividendinkomster eller användande av familjens sommarstuga utan arvsskattekonsekvenser för honom eller henne. Man ska dock inte stirra sig blind på enbart skattefördelar när man arvsplanerar. Nyttjanderätten etablerar en relation mellan ägaren och nyttjanderättshavaren som inte kan upphävas utan nyttjanderättshavarens samtycke. Särskilt i fråga om fastigheter och bostäder, som tillsammans med värdepapper hör till de vanligaste objekten för nyttjanderätt, kräver nyttjanderättsförhållandet en viss samarbetsförmåga av bägge parter.

Några andra exempel på frågor som är bra att beakta när man gör upp ett nyttjanderättstestamente är huruvida den som får äganderätten har möjlighet att betala arvsskatten trots att han eller hon inte får ut något av egendomen förrän nyttjanderätten har upphört, samt huruvida nyttjanderättshavaren har råd med alla de löpande kostnader som hör till egendomen. Om den tilltänkta nyttjanderättshavaren är minderårig är det också bra att veta att en ställföreträdande intressebevakare kan behöva utses för att förvalta egendomen tills nyttjanderättshavaren blir myndig.

I sista hand beror frågan om nyttjanderätt är ett ändamålsenligt redskap alltid på omständigheterna i det enskilda fallet. För att försäkra sig om att testamentets innehåll motsvarar testamentsgivarens avsikt och upprättas i enlighet med de formkrav som ställs på testamenten är det skäl att vända sig till en sakkunnig jurist för att få hjälp med upprättandet av testamentet.

Suosituimmat kirjoitukset

Tietosuoja

Millaista on tietosuoja-asetuksen mukainen vaikutuksenarviointi ja riskiperusteinen toiminta?

8.1.2019 — Viimeistään viime vuoden toukokuussa niin pienten kuin suurten yritysten oli tarkistettava ja tarvittaessa muutettava henkilötietojen käsittelynsä EU:n tietosuoja-asetuksen mukaiseksi. Käytännössä yritykset käyttivät erittäin paljon resursseja sopimusten päivittämiseen, käsittelytoimien dokumentointiin ja asiakkaiden informoimiseen.

Työoikeus

Työsopimus ja kilpailukielto

22.1.2019 — Nykyajan työelämässä on useita haasteita, jotka koskevat niin työsuhteiden solmimistilanteita kuin toimintaa työsuhteen aikana. Erityisesti yritysten ylemmissä tehtävissä työskentelevät henkilöt kohtaavat usein kilpailevaan toimintaan ja kilpailukieltoon liittyviä ongelmatilanteita. Kilpailukieltoon liittyvät kysymykset ovat tärkeitä myös henkilöille, jotka työskentelevät asiantuntijatehtävissä tai muutoin organisaation ylemmillä portailla toimialoilla, joissa kehitys on jatkuvaa ja uuden tiedon määrä on suuri. Tässä artikkelissa käsitellään yleisellä tasolla kilpailevan toiminnan kieltoa työsuhteessa sekä kilpailukieltosopimuksen laatimiseen liittyviä perusasioita ja keskeisiä ehtoja ja edellytyksiä.

Reims & Co Helsinki

Aleksanterinkatu 15 B, 6. krs
00100 Helsinki
Suomi

Google Maps

T +358 9 622 0481
F +358 9 644 643

Reims & Co Porvoo

Piispankatu 19 A
06100 Porvoo
Suomi

Google Maps

T +358 19 584 505